Moa som stannar hos oss har blommat upp efter att hon fattat att hennes syskon inte kommer tillbaka. Och nu kan hon ta för sig av ALL uppmärksamhet från de andra hundarna och oss.
Donna verkar vara glad i att ha en liten att pyssla om. Hon tvättar, pysslar och leker med hendes lilla Moa.
Socialiseringen har börjat med små små steg och Moa tar sig an utmaningarna vi utsätter henne för. Promenader I skogen (blir naturligtvis buren en del), gå runt i kvarteret, på stranden, hon till och med har varit på café ensam med mig. Det var lite läskigt när en stor svart labradorhane strirrade på henne och tog några steg mot henne, men efter ett tag så gick det fint.
Det var en blåsig dag på stranden och vågorna dånade mot land ...först tittade hon förvånad men när Saga visade henne hur ROLIGT det är att gräva då glömde hon ALLT om hotfulla vågor och grävde allt hon orkade
Jag får härliga rapporter och bilder varje dag. Det berättas om vad Moas syskon hittar på med, det ställs frågor (UNDERBART). Alla bilderna och berättelserna ger mig mycket glädje varje dag - alla verkar trivas och deras ägare är glada och lyckliga - när det är såhär är det enkelt och "lyxigt" att vara uppfödare 😇
Men saknaden efter dem har nu börjat smyga sig in i mig. Saknaden är dock lätt att hantera när man ser och känner lyckan i deras nya familjen
Nu hoppas vi på att Moa och jag snart ska få en plats på en valpkurs så att vi båda kan bli lite klokare - just nu jobbar vi med lära in hennes namn (sitter som ett smäck), inkallning, stanna, bryta under lek och komma på inkallning och gå i koppel.
Det finns massor att göra i det vardagliga.
Fortsättning följer 😊 det ska bli SÅ kul att jobba med lilla Moa 💞
Ha en härlig kväll!
Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar