Translate

fredag 18 september 2020

Sista dagen i Italien

Att ha goda vänner och krydda det med upplevelser man delar, är som att leva en dröm....snälla väck mig inte!! 

Dagen efter all dramatik var det dags att börja tänka på hemfärd. Som "vanligt" började dagen på det lokala caféet. På något vis smakade kaffet inte starkt längre och bullen jag intog smakade extra god. Samtidigt kändes det lite tungt i hjärtat för nu skulle vi ta avsked och vi skulle återvända till Sverige.

Känns nästan lite oförskämt att vara tung i hjärtat. Saga och jag skulle hem till familjen, men vi skulle lämna vår familj här i vackra älskade Italia/Schweiz. 4 intensiva dagar på resande fot var nästan slut. Jamie och Sagas date var över och det var många och mycket hemma som krävde min närvaro. 
Men jag ville "suga på karamellen" lite till och fysiskt och psykiskt förbereda mig på att återvända hem till vardagen. Saga fick leka med hennes italienska släkt och den (förhoppningsvist) blivande farmodern fantastiska Firefly ❤ en hund som jag älskat sedan jag såg henne första gången 2015.  

En sak som var VIKTIG var att kolla att kärleksparet var okay med att träffas igen efter dramatiken från dagen innan. Så vi bestämde att de skulle få leka. Monika hämtade Jamie och jag Saga och sedan släppte vi dem i olivlunden. 

De möttes nos mot nos och sedan sprang de runt och lekte som att inget hänt. Jamie friade och Saga bjöd upp till lek och sedan sprang de och lekte som 2 nyförälskade. De var så lyckliga och kära att titta på. Jag smygtittade på Monika och Giusi och bådas ögon tindrande och ett STORT leende fanns på bådas läppar. Det var en lättnad att se de 2 helt obekymrad bara lekte. Dramat hade alltså INGEN inverkan och det var SÅ skönt.  
Jag är stolt och tacksam för att denna resan blev möjlig trots pandemin med alla hinder, för allt stöd från familjen hemma och i Italien/Schweiz, från arbetskollegor, kära valpköpare och vänner som följd, stöttat och hejat på oss. 

Nu hade vi gjort allt vi kunnat, det var söndag och efter ytterligare en underbar lunch med mat i goda vänners lag och med den bästa maten från Giusis cucina packade vi bilen och vände hemåt. Gabriele laddade termosen med stark italiensk kaffe ...nu var vi redo!! 

TACK alla som följde oss på resan och som erbjöd oss övernattningsmöjlighet på våran väg genom Europa ...men siktet var på att komma hem så fort det gick trots superdåligt väder från Brennerpasset och hela södra Tyskland förbi Leipzig. Vi körde allt vad vår gamla Volvo orkade - och det var inte "bara" vädert som hotade hemfärden, även COVID-19s mörka "moln" låg över oss ...skulle resan hem bli fri från hinder på grund av smittspridningen som ökat på vår väg??? Sov 1,5 timme fördelat på 2 tillfällen och passerade gränsen till Danmark måndag morgon...svängde in till ett testcenter i Kruså och sedan var det bara att ge järnet, jobbet väntade. Kl 1300 stod jag på jobbet...men jag höll mig för mig själv så gott det gick och med säkerhetsavstånd mm på mer än vad myndigheterna rekommenderar. 48 timmar senare fick jag intyg på att jag var fri från smitta och det vanliga säkerhetstänket infördes. 

Oavsett vad resultatet blir av detta äventyret så är jag GLAD att jag gjorde det. Några säger och tycker en massa ....men de som tycker har inte i mitt fokus eller har mitt intresse, därför gör jag som vanligt min grej!! Men det hade inte varit möjligt utan alla er som förstår, stötter eller tänker som jag - ge järnet nu kör vi!! I dubbelt bemärkelse 😉😉🤣🤣 (utan att ha huvudet under armen).

NU väntar vi med spänning på resultatet - men oavsett, så ångrar jag inget och hoppas av hela mitt hjärta på små nya Frostisar i slutet av oktober. Ha en skön helg!!! Kramiz

1 kommentar:

  1. Verkligen spännande att läsa om ditt äventyr! Lycka till med Saga och de kommande valparna

    SvaraRadera

Besök

3 veckor med Donnas valpar

Nu bor vi i köket och där trivs vi! Hänger med på allt som  händer, men vilar mest!  Klorna är klippta igen och de är vägda alla...