Translate

torsdag 3 september 2020

Innan resan och resan till Italien!

Innan vi drog iväg till Italien fanns det mycket som skulle göras och planeras.

De få som visste att vi skulle iväg var lite oroliga för oss, speciellt mig ....då vi är mitt i en pandemi och norditalien dit vi skulle har varit centrum för spridning av COVID-19 till övriga Europa och har varit hårt drabbat med många dödsfall till följd. 

En period fanns det ingen möjlighet alls att resa dit, då gränserna i Europa var stängda och då var mina förhoppningar om en parning mellan Saga och Jamie helt uteslutet. Efter ett antal månader lättade restriktionerna bit for bit. Det blev många samtal med diverse ambassader och försäkringsbolag...mitt morgonritual blev att börja dagen med att kolla gränsernas öppning och stängning genom Europa ...dagarna gick och Saga började löpa på riktigt och då var det att skaffa sig en färdplan som skulle vara så säker det bara går ....dels för min skull men även för att minimera riskerna för att jag kunde sprida smitta.

Utrustning ala rymdmänniska införskaffades och alla restriktioner för varje land vi skulle passera lästes. 

Färdplanen bestod i var kan vi stanna och kissa och var kan vi stanna och tanka. Jag har sällan besökt så många konstiga ställen i mitt långa liv. Inga toaletter på vägen besöktes och det tankades 1 gång  runt München....annars var vi i bilen, all dricka och mat intogs i bilen och lämnade vi bilen såg jag ut såhär 

Men egentligen såg jag för övriga européer "helt normal" ut, såhär har många miljoner levt och lever i världen detta året . Förutom plastskydden jag hade på fötterna. All utrustning dumpades innan vidare färd och handsprit blev använt innan jag satte mig i bilen för vidare färd mot Italien. 

Resan började kl 22 onsdag 26 augusti när sista progesteronprovet sa kör nu!! VIVA ITALIA here we come 🙏 varje stopp och varje timme fram till Italien var av avgörande betydelse dels för att gränsreglerna kunde bli ändrade och Sagas progesteron steg snabbt. Parningen skulle ske fredag enligt provet ....det började dra ihop sig!! 

Min magkänsla sa fortsatt detta kommer att gå fint ...kl ca 2100 den 27 augusti anlände vi Allevamento Des Uns et Des Autres....kenneln där Jamie är född och där mina kära vänner Giusi och Gabriele bor. De stod med öppen famn och bäddat säng....det var som att komma hem ..
KÄNSLAN i kroppen var överväldigande när jag med endast 1,5 timmes sömn i kroppen fick se dessa underbara människor igen ....detta var min 4-dj resa hit och det känns verkligen som att komma hem! 

Vill ni läsa mera om vårt äventyr/Saga 😉 så kommer det lite mera framöver.

Ha en härlig dag! 

Kram kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Besök

Årets första stora utmaning

Då var vi igång! Här ser ni pojkarna Aramis och Niki som klarade utmaningen perfekt. De är precis fyllda 9 månader m...